torsdag 9 juni 2011

Ja se kvinnor...

Häromdagen hade vi en vän på besök. Hon har bott utomlands och därför inte träffat katterna på ett par månader. Hon kommenterade att Shadow blivit mycket tryggare och mer harmonisk. Ibland behöver man någon utifrån som inte är hemmablind för att se hur verkligheten egentligen ser ut. Jag har reagerat lite över att hon varit mer kelig sedan Doris kom hit. Hon har liksom ställt sig på magen och krävt gos. Jag såg det lite som att hon ville göra oss påminda om henne och inte ha fokus på den nya lilla äckel-katten... men idag tror jag istället hon påverkats av hur trygg Doris är och tittat hur hon gör för att sedan våga härma. I morse var det minsann Shadow som gosade ner sig under mitt täcke och låg där och åmade sig. Det har vad jag vet aldrig hänt tidigare. Under täcket är det läskigt och man kan på sin höjd våga kuta igenom en tunnel under där i jakt på möss. Imorse testade Shadow något nytt och när hon var klar med gosandet hoppade hon lugnt ner från sängen. Tidigare har hon ofta känt sig tvungen att dela ut ett litet tjuvnyp för att säga att det räcker. Detta beteende ser vi allt mer sällan sedan Doris flyttade in hos oss.
Jag har tidigare funderat lite över att Shadow blivit lite ensam sedan Doris kom hit. Doris älskar ju Texas och hänger sig ofta fast vid honom och Shadow väljer ensamheten eller oss människor, men har ett starkt band till Texas i och med deras historia. De senaste dagarna hittar man allt oftare kvinnorna tillsammans. Inte i hög som med Texas men nära varandra; i sängen, på olika hyllor i ett klösträd eller i varsin ände av soffan. De busar också mycket mer avslappnat nu.
När det vankas mat i köket är alla i trion på helspänn och då får Doris ibland sig en känga. Men vi ser också att Shadow och Doris nospussas vid dessa tillfällen.
Ja se kvinnor...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar